Ords. 15:20-16:9

Läsning från Ordspråksboken

^15:20En vis son gör sin fa­der gläd­je, och en dår­ak­tig män­ni­ska är den som för­ak­tar sin mo­der. ²¹I o­för­nuft har den vett­lö­se sin gläd­je, men en för­stån­dig man går sin väg rätt fram. ²²Där råd­pläg­ning fat­tas var­da pla­ner­na om in­tet, men be­stån­dan­de bli­va de, där de råd­vi­sa äro många. ²³En man glä­der sig, när hans mun kan gi­va svar; ja, ett ord i si­nom tid, det är gott. ²⁴Den för­stån­di­ge vand­rar li­vets väg upp­åt, så att han und­vi­ker döds­ri­ket där­ne­re. ²⁵Den hög­mo­di­ges hus ryck­er Her­ren bort, men än­kans rå­mär­ke lå­ter han stå fast. ²⁶För Her­ren äro onds­kans an­slag en styg­gel­se, men mil­da ord re­na. ²⁷Den som sö­ker o­rätt vin­ning dra­ger o­lycka över sitt hus, men den som ha­tar mu­tor, han får le­va. ²⁸Den rätt­fär­di­ges hjär­ta be­tän­ker vad sva­ras bör, men de o­gud­ak­ti­gas mun flö­dar över av on­da ord. ²⁹Her­ren är fjär­ran i­från de o­gud­ak­ti­ga, men de rätt­fär­di­gas bön hör han. ³⁰En mild blick gör hjär­tat glatt, ett gott bud­skap gi­ver märg åt be­nen. ³¹Den vil­kens ö­ra hör på häl­so­sam till­rät­ta­vis­ning, han skall få dväl­jas i de vi­ses krets. ³²Den som ej vill ve­ta av tuk­tan frå­gar icke ef­ter sitt liv, men den som hör på till­rät­ta­vis­ning, han för­vär­var för­stånd. ³³Her­rens fruk­tan är en tuk­tan till vis­het, och öd­mjuk­het går fö­re ära.

^16:1En män­ni­ska gör upp pla­ner i sitt hjär­ta, men från Her­ren kom­mer vad tung­an sva­rar. ²Var man tyck­er si­na vä­gar va­ra go­da, men Her­ren är den som prö­var an­dar­na. ³Be­fall di­na verk åt Her­ren, så ha­va di­na pla­ner fram­gång. ⁴Her­ren har gjort var sak för dess sär­skil­da mål, så ock den o­gud­ak­ti­ge för o­lyck­ans dag. ⁵En styg­gel­se för Her­ren är var hög­mo­dig man; en så­dan bli­ver för­vis­so icke o­straf­fad. ⁶Ge­nom barm­här­tig­het och tro­fast­het för­so­nas miss­gär­ning, och ge­nom Her­rens fruk­tan und­flyr man det on­da. ⁷Om en mans vä­gar be­ha­ga Her­ren väl, så gör han ock hans fi­en­der till hans vän­ner. ⁸Bätt­re är nå­got li­tet med rätt­fär­dig­het än stor vin­ning med o­rätt. ⁹Män­ni­skans hjär­ta tän­ker ut en väg, men Her­ren är den som styr hen­nes steg.

5:e Onsdagen i stora fastan.