Luk. 3:1-18

Läsning från Lukasevangeliet

^3:1Un­der fem­ton­de året av kej­sar Ti­be­ri­us re­ge­ring, när Pon­ti­us Pi­la­tus var ståt­hål­la­re i Ju­de­en, He­ro­des tet­rark i Ga­li­le­en, hans bror Fi­lip­pos i I­tu­reen och Tracho­ni­tis och Ly­sa­ni­as i A­bi­le­ne, ²och när Han­nas och Ka­ja­fas var övers­te­präs­ter, kom Guds ord till Saka­ri­as son Jo­han­nes i ök­nen. ³Han be­gav sig till trak­ten kring Jor­dan och för­kun­na­de över­allt syn­der­nas för­lå­tel­se ge­nom om­vän­del­se och dop, ⁴som det står skri­vet i bo­ken med pro­fe­ten Je­sa­jas ord:
En röst ro­par i ök­nen:
Ba­na väg för Her­ren,
gör hans sti­gar ra­ka.
⁵Var­je klyf­ta skall fyl­las,
var­je berg och höjd skall sän­kas.
Kro­ki­ga sti­gar skall rä­tas
och ste­ni­ga vä­gar jäm­nas.
⁶Och al­la män­ni­skor skall se Guds fräls­ning.

⁷När folk kom ut i sto­ra ska­ror för att dö­pas av ho­nom sa­de han till dem: “Hugg­orm­syng­el, vem har sagt er att ni kan slip­pa un­dan den kom­man­de vre­den? ⁸Bär då så­dan frukt som hör till om­vän­del­sen. Och bör­ja in­te sä­ga er: Vi har Ab­ra­ham till fa­der. Jag sä­ger er att Gud kan upp­väcka barn åt Ab­ra­ham ur des­sa ste­nar. ⁹Re­dan är yxan satt till ro­ten på trä­den. Var­je träd som in­te bär god frukt skall hug­gas bort och kas­tas i el­den.” ¹⁰Fol­ket frå­ga­de ho­nom: “Vad skall vi då gö­ra?” ¹¹Han sva­ra­de: “Den som har två skjor­tor skall de­la med sig åt den som ing­en har, och den som har bröd skall gö­ra på sam­ma sätt.” ¹²Även tullindri­va­re kom dit för att bli döp­ta och frå­ga­de ho­nom: “Mäs­ta­re, vad skall vi gö­ra?” ¹³Han sva­ra­de: “Driv in­te in mer än vad som är fast­ställt.” ¹⁴Och när det kom sol­da­ter och frå­ga­de ho­nom: “Och vi, vad skall vi gö­ra?” sa­de han till dem: “Pres­sa in­te av nå­gon peng­ar med våld el­ler hot, ut­an nöj er med er sold.”

¹⁵Fol­ket var fyllt av för­vän­tan, och al­la frå­ga­de sig om in­te Jo­han­nes kun­de va­ra Mes­si­as. ¹⁶Men han sva­ra­de dem al­la: “Jag dö­per er med vat­ten. Men det kom­mer en som är star­ka­re än jag, och jag är in­te vär­dig att kny­ta upp hans san­dal­rem­mar. Han skall dö­pa er med he­lig an­de och eld. ¹⁷Han har kast­sko­veln i han­den för att ren­sa den trös­ka­de sä­den och sam­la ve­tet i sin la­da, men ag­nar­na skall han brän­na i en eld som ald­rig slock­nar.”

¹⁸På det­ta och många and­ra sätt för­ma­na­de han fol­ket när han för­kun­na­de bud­ska­pet för dem.

Theofanias afton.