Jes. 25:1-9

Läsning från Jesaja

^25:1Her­re, du är min Gud; jag vill upp­hö­ja dig, jag vill pri­sa ditt namn, ty du gör un­der­ful­la ting, du ut­för råd­slut i­från for­dom tid, fas­ta och be­stån­dan­de. ²Ja, du har gjort sta­den till en sten­hop, den be­fäs­ta sta­den till en grus­hög; främ­ling­ar­nas pa­lats står ej mer där så­som en stad, ald­rig skall det byg­gas upp igen. ³Där­för mås­te nu det vil­da fol­ket ära dig, den grym­ma hed­nasta­den fruk­ta dig. ⁴Ty du har va­rit ett värn för den ar­me, ett värn för den fat­ti­ge i hans nöd, en till­flykt mot stört­sku­rar, ett skygd un­der het­tan. Ty vålds­ver­kar­nas ra­se­ri är li­ka­som en stört­skur mot en vägg. ⁵Och så­som du ku­var het­tan, när det är som tor­rast, så ku­var du främ­ling­ar­nas larm; ja, så­som het­tan däm­pas ge­nom mol­nens skug­ga, så däm­pas de grym­mas se­ger­sång.

⁶Och Her­ren Se­ba­ot skall på det­ta berg gö­ra ett gäs­ta­bud för al­la folk, ett gäs­ta­bud med fe­ta rät­ter, ett gäs­ta­bud med starkt vin, ja, med fe­ta, märg­ful­la rät­ter, med starkt vin, väl kla­rat. ⁷Och han skall på det­ta berg gö­ra om in­tet det dok som höl­jer al­la folk, och det täck­el­se som be­täck­er al­la folk­slag. ⁸Han skall för all­tid gö­ra dö­den om in­tet; och Her­ren, Her­ren skall av­tor­ka tå­rar­na från al­la an­sik­ten, och skall ta­ga bort sitt folks smä­lek över­allt på jor­den. Ty så har Her­ren ta­lat.

⁹På den ti­den skall man sä­ga: Se, där är vår Gud, som vi för­bi­da­de, och som skul­le fräl­sa oss. Ja, där är Her­ren, som vi för­bi­da­de; låt­om oss fröj­das och va­ra gla­da över hans fräls­ning.

4:e Tisdagen i stora fastan.